Läser ”Maskiner som tänker” och det ger mig många tankar om hur vi ser på tankar och tänkande i denna tid av AI som den viktigaste frågan för oss alla. Intressant att fundera på hur jag reagerat negativt under vissa studier i beteendevetenskap när olika lärare gärna och ofta refererade till ”datorer” och ”hårddiskar” när det var tal om hur vår mänskliga hjärna fungerade. Men visst är det idag annorlunda än för 8 – 10 år sedan, idag höjs datorns förmågor till skyarna men jag har ändå svårt att hålla med om att maskiner tänker, det skulle kanske vara så att den ”självgenererade” koden/instruktionerna som behandlas i maskinen kunde jämföras med ”tankar” i en beslutssituation eller logiskt resonerande baserat på den ”kunskap” som är basen för maskinens/människans insamlade erfarenheter.

Resultatet beror i så fall på kvaliteten på underliggande data (kunskap) som samlats in men hur är det med andra överväganden som spelar in i våra mänskliga hjärnprocesser innanför skallbenet?